"Till Sverige och svenska folket"

”Till Sverige och svenska folket. Med anledning av den svenska tystnaden kring Lars Vilks målningar och de svenska soldaterna i Afghanistan – nu ska era barn, döttrar och systrar dö lika som våra bröder och systrar och barn dör. Våra aktioner ska tala för sig själva. Så länge ni inte slutar ert krig mot islam”. Så lyder det ljudmeddelande som skickats till media och polis och, som det förefaller, är inspelat av samma man som dog för egen hand i centrala Stockholm i lördags.

Jag bor i Sverige, jag tillhör svenska folket – alltså är budskapet riktat till mig personligen. Slumpen kunde också ha gjort så att jag befunnit mig så nära bombmannen att jag själv dött i explosionen.

Bombmannen har ingen aning om vad jag tycker om Lars Vilks konst, vad jag tycker om den svenska reaktionen kring hans verk, eller vad jag tycker om de svenska soldaterna i Afghanistan, huruvida jag har barn, döttrar, systrar. Och i Sverige, bland det svenska folket så finns det massvis med människor som tycker illa om Lars Vilks, det finns massvis med människor som tycker bra om Lars Vilks, det finns massvis med människor som fullständigt struntar i Lars Vilks, det finns massvis med människor som överhuvudtaget inte vet vem Lars Vilks är. Ja, det finns helt enkelt massvis med människor, och alla är de unika, var och en på sitt eget lilla vis.

Summan av alla dessa olikheter har via en demokratisk process bestämt sig för att skicka soldater till Afghanistan, precis på samma vis som att summan av dessa olikheter enligt samma process bestämt sig för att låta bombmannen bosätta sig här i Sverige, bland det svenska folket, och promenera på Bryggargatan med röda ryggsäckar, och (om han överlevt) också hade tagit hand om honom, fört honom till sjukhus, tillämpat avancerad sjukvård för att läka hans kropp utan att grubbla över orsaken till att han låg på operationsbordet.

Och varför? Jo, för att denna beslutsprocess någonstans längst ner i botten bygger på de grundläggande värderingar som finns i just min sektor av planeten. Och dessa grundläggande värderingar gillar att kristna, muslimer, judar, hinduer, buddhister, punkare, hårdrockare, poeter, dansbandsmusiker, moderater, socialdemokrater, långhåriga, blonda, homosexuella, bönder, bridgeentusiaster, akademiker, sopåkare, invandrare, utvandrare, företagare, ångestneurotiker, hälsofreaks, skolbarn, idioter, IT-nördar, ateister, smålänningar, husvagnsägare osv i all oändlighet finns på samma planet som jag. Alltså det ”svenska folk” som bombmannen riktar sig till. En del av dessa grupper gillar jag, en del gillar jag inte. Men jag accepterar alla, och jag tillåter dem att vara unika. Och det är skönheten, styrkan, grundvärderingen i mitt samhälle.

Det är helt enkelt omöjligt för mig att föreställa mig en planet, eller ett ”svenskt folk” som är helt rensad från t ex husvagnsägare eller långhåriga! Eller rensad från invandrare från Finland. Eller muslimer. Vitlök. Hjulbenta. TV4-anställda. Motionärer. Hundägare. Hyresgäster. Caféägare. Osv.

Historien visar med förskräckande tydlighet att inte ens de mest genomtänkta och industriellt utformade försöken att rensa bort olikheter har lyckats. Däremot har alla dessa försök skapat osannolikt mycket lidande och död. De har alla varit sluttande plan på omänsklighetens bana.

Ingenting av detta har med religion, inflytande, ekonomiskt välstånd eller annat att göra – de är enbart konsekvenser. Det har att göra med din grundläggande människosyn. Och konflikten ligger inte mellan väst eller öst, mellan kristna eller muslimer, mellan rik eller fattig. Konflikten finns i din förmåga att acceptera att din granne är annorlunda, tycker annorlunda, gör annorlunda än du själv. I förmågan att föreställa sig en planet befolkad av olikheter. Och i din grannes förmåga att göra sammaledes.

Och om din granne spränger sig och sina grannar i luften då visar han att han inte klarar av att föreställa sig och acceptera olikheter, och därför inte ser någon annan utväg än att ta sig själv av daga. För så länge det finns fler än en människa kvar på planeten kommer den alltid att bestå av olika människor, med unika egenskaper. Och en sådan planet vill jag gärna bo på.

/Utkanten