En del blir långa, en del blir korta. En del blir smala, en del blir tjocka. Några får ljus hy, andra får mörk. Vissa blir blonda, vissa blir svarthåriga. En del blir skalliga, en del inte. Återigen andra får stora fötter, medan andra får små. Somliga föds begåvade, andra blir lite mer slöa å intellektets vägnar. Ungefär hälften av alla som föds blir flickor, den andra hälften blir pojkar. Tjocka läppar tilldelas vissa, andra får knappt några läppar alls. En del är fula, andra anses vackra.
Ja, uppräkningen av egenskaper som i realiteten inte kan påverkas alls kan göras oändlig. Ok, vissa saker går att påverka. Bra kost och träning kan minska din vikt, rejält med tid i solen kan göra din hudfärg mörkare, det går att hjälpligt ändra hårfärg med kemikalier osv. Men för resonemangets skull kan vi väl ändå acceptera att det är rejält svårt att annat än marginellt påverka våra grundläggande sedan födseln givna förutsättningar.
Genom årtusenden har däremot det omgivande samhället värderat de olika förutsättningarna på olika vis. Idag är t ex smalhet en högt värderad egenskap i västvärlden. Så har inte alltid varit fallet. Under andra epoker har mer hull betydd mer status. Långt hår på 60-talet ansågs förkastligt av den dominerande kulturen i väst, förutsatt att håret satt på en man. Men ingen störde sig på att t ex de tre musketörerna hade mycket längre hår än Beatles… Och en i läppen piercad tonåring i Borlänge upplevs mer provocerande än en läppring stor som ett tefat på en invånare från någon stamkultur i Afrika.
Även olika kulturer ser olika på samma sak. En mustasch signalerar helt olika saker i olika delar av samhället; manlighet i vissa strata, brist på bildning och finess i andra. En bred skånska uppfattas väldigt olika i Malmö jämfört med Stockholm. Svällande muskler ger kanske respekt bland gymbesökare, medan samma muskler troligtvis får motsatt effekt i kyrkokören.
Vi ser m a o helt olika ut och vi låter annorlunda, och på det stora hela kan vi inte påverka detta alls. Vi uppfattar även dessa likheter och olikheter helt olika beroende på vem vi är och var på planeten vi levt våra liv. Till sist så värderar vi även dessa likheter och olikheter fullständigt olika.
Så till min Utkantsundran: Av alla dessa existerande och opåverkbara skillnader mellan folk på planeten jorden, varför i hela friden plockar vi ut en (1), och säger att denna skillnad är mycket viktigare än alla andra skillnader?
Jag talar givetvis om KÖNET – eller ”genusperspektivet” som det heter i utredningssvenskan. Denna skillnad – dvs att ena halvan av planetens medborgare är män, den andra kvinnor – anses t o m så viktig att lagstiftaren skramlar med sina vapen om inte de mycket svårtolkade effekterna av denna skillnad snarast på frivillig väg raderas ut, t ex genom kvotering av kvinnor till företagsstyrelser.
Vad är det som gör just denna skillnad mycket viktigare än alla andra skillnader mellan oss?
- Är det att den inte går att påverka? Knappast, det går ju inte heller att påverka hudfärgen heller, och jag tvivlar på att någon kommer att höja rösten för att kvotera in färgade...
- Kan det vara att kvinnor dragit det kortaste strået i århundraden, således någon form av senkommen rättvisekänsla? Tveksamt, en aldrig så begåvad, välutbildad och kämpande invandrare från Mellanöstern har ju klart svårare att skapa sig ett drägligt liv i Sverige än vilken etniskt svensk kvinna som helst.
- Är det helt enkelt för att kvinnorna är så många – 50 % – och att därför även mindre orättvisor blir väldigt orättvist efter en summering? Kanske, men då borde väl kraven snarast höjas för kvotering in i riksdagen i stället för till företagsstyrelser.
- Kan det vara så att kampen för jämställdhet är en rörelse som helt enkelt inte har någon bortre parentes? Mängden individer i rörelse skapar sin egen logiska fortsättning ungefär som i dragkamp; det förlorande laget förlorar fotfästet och kommer därför dras ner i diket i stället för att dragkampen avstannar då bägge lagen är lika långt från vinst/förlust.
Kanske borde det rimliga vara att helt enkelt leta upp en annan dimension som är påtagligt mycket mer ojämställd än just genusdimensionen? Här är några ödmjuka förslag:
- Vackra män och kvinnor påstås ha mer framgångsrika karriärer, mätt i lön. Kvotera fula människor!
- Långa män förefaller statistiskt vara mer framgångsrika. Kvotera korta män.
- Lågbegåvade har en tendens att komma till korta i samhället. Kvotera lågbegåvade.
- Människor som bara talar andra språk än svenska har alltför svårt i det svenska samhället. Kvotera de icke-svenskspråkiga.
- osv
Är det något fel i mitt resonemang? Var ligger i så fall felet? Kommentera, upplys mig!
Hanne Kjöller undrade i dagens Dagens Nyheter varför det ännu inte startats någon flickskola? Är inte det en rätt spännande undran? Hennes tes var att det borde startas flickskolor så att flickornas utvecklingsmöjligheter inte hämmas av bråkiga pojkar i samma ålder. Nå, är detta en genusfråga eller kanske snarare en ordningsfråga?
Ständigt denna genusfråga i den svenska debatten, en fråga som på något vis inte längre går att nalkas utan risk för att bli örfilad. Kravet på politisk korrekthet är så totalitärt att all intellektuell analys omedelbart misstänkliggörs.
Som sagt, vad är det som gör att skillnaden i kön är så extremt mycket viktigare än alla andra skillnader mellan oss, och som vi inte heller kan rå över, och som dessutom erfarenhetsmässigt genom historien har lett till skillnader i samhällsroller?
/Utkanten
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar