Juholt – ett blanksteg i textmassan

Så har det hänt igen! Peter Wolodarski skriver i dagens DN att ingen riktigt vet vad Håkan Juholt tycker, annat än möjligen i försvarspolitiska frågor. Om det är något som de samlade kommentarerna från vänster till höger, från lågt till högt, är överens om så är det att just ingen riktigt vet vad Håkan Juholt tycker om någonting.

Juholt har suttit i riksdagen sedan 1994, dvs 17 år! Sjutton år, smaka på den! Min Utkantsfundering – denna gång aningen mer frustrerad än tidigare - är då följande: Hur är det möjligt för Juholt att tillbringa 17 år som riksdagsman i Sveriges riksdag utan att någon i ens omgivning har en aning om vad han tycker om någonting, utan att lämna ett enda avtryck, utan att stå för någonting?

Så här står det på riksdagens hemsida: ”… all offentlig makt utgår från folket och att riksdagen är folkets främsta företrädare… Vart fjärde år är det val till riksdagen och då ska medborgarna utse 349 riksdagsledamöter. De ska representera människorna i Sverige och ledamöterna ska se till att folkets vilja genomsyrar besluten som riksdagen fattar.”

Detta är ju viktiga saker, eller hur? Uppdraget som riksdagsledamot är ju det yttersta barret på demokratins fura. Där ska man väl inte kunna gömma sig för medborgarna i anonymitetens och intighetens skugga?

Väg ovanstående citat mot det faktum att Håkan Juholt uppenbarligen har tillbringat 17 år på denna arbetsplats utan att någon ens i efterhand lyckas beslå honom med en tydlig uppfattning i en enda fråga. Och som om inte detta var illa nog, denna frånvaro av egna uppfattningar är dessutom den egenskap som gjort honom mest lämpad till det viktiga uppdraget att leda Sveriges största parti. Tala om uppochnervända världen…

Är det någon av mina läsare som kan upplysa mig om en arbetsplats, utöver riksdagen, där det är en merit att ha tillbringat 17 år utan att någon ens vet vad man åstadkommit, tänkt, berört, överfört? Tänk er in i att motsvarande kvalitetskrav ställdes på t ex en lärare, en sjuksköterska, en pilot, en sopgubbe, en fotbollstränare, en butiksanställd, en korvgubbe, en fönsterputsare.

Min Utkantstanke är att det egentliga enda krav man kan ställa på en riksdagsledamot är att han/hon har åsikter; det är väl det som är grunden för en politikers uppdrag, och drivkraften i hela engagemanget…?

Nu kommer med säkerhet Juholt tapetsera sig själv med åsikter vad det lider, han är ju så illa tvungen. Men om han behöver 17 år på sig att välja tapet, hur stort förtroende och ledarskap utstrålar detta. Avsaknaden av inre kompass och mänsklig resning är total.

Och ibland hör jag politiker som undrar varför folk vänder den politiska beslutsprocessen ryggen. Ack, hur nära ligger ändå svaret på den frågan…

/Utkanten